Vi skulle gå och mata änderna i den intilliggande lilla ån. Magnus och jag såg änder där för ett tag sedan och jag tyckte det var en lagom promenix för barnen. Saga tog sin vagn och Alex tog påsen med bröd. Efter ett tag blev Saga trött och frågade Alex om han ville vara pappa till dockan, han sa att han kunde det. Bra, sa Saga då kan du köra vagnen...

och det gjorde han. Efter det vägrade Saga köra sin dockvagn, ända tills mamma sa ifrån. När vi kom fram till ån så fanns det inga änder där. Det fanns faktiskt inte ens en å....

Så vi tog nya krafter och gick tillbaka för att mata änderna vid lekplatsen. Det var dåligt plogat men vi knatade på ändå. Så mötte vi en man på vägen. Han hade nog skadat sig i ansiktet för näsan var upptryckt och han hade stora ärr i ansiktet...

- Mamma, han såg ut som en gris, sa Sagaj

 Fy fasiken j-la unge tänkte jag och knatade på fort som 17 för att snabbt komma därifrån. Varpå Saga skriker ÄNNU högre...

- MAMMA SÅG DU ATT HAN SÅG UT SOM EN GRIS!!!

jag stannade och sög tag i Sagas jacka och fräste tyst

-Man FÅR INTE säga sådana saker, man kan inte säga allt man tänker, om man tycker någon ser konstig ut så säger man det INTE HÖGT, förstått?!?!?

Saga tittar på mig med stora ögon och säger sedan högt och tydligt

- Men mamma VARFÖR får jag inte säga att han såg ut som en gris....

hemska  unge, tänker jag och går snabbt vidare. Vi pratar om varför man inte ska säga sådana saker, att man kan såra o.sv.

Väl vid lekparken hittar vi äntligen änder. De kommer flygande som ett stort moln och landar precis vid våra fötter. Ganska häftigt faktiskt. Tyvärr var det fler änder än vi hade bröd, så vi bestämde att vi skulle gå tillbaka med mer bröd en annan dag.

På väg hem tar Saga vagnen och hon sliter som ett djur. Efter en stund ramlar vagnen och hon stannar. Vi andra går vidare.

-MEEEN vänta på mig då, du älskar inte mig mamma, du älskar bara alla andra. Man VÄNTAR faktiskt på sina BAAAAAAAAAAAAAARN.

Folk tittar på mig och ler, jag ler snabbt tillbaka och himlar lite med ögonen. De himlar tillbaka... Allt väl.

Utanför vår port stannade en Mercedez och ut kliver en man.

- Hej Hej, säger Saga och Alex
- Hej hej svarar mannen....Är allt bra med er?

- Allt är bara bra med mig, svarar Alex och Saga och tillägger

- Jäklarns mamma vad svart han var.... han kommer inte från Sverige

Mannen stannar till i porten och ler mot mig, jag ler tillbaka men inombords kokar jag. Egentligen så tror jag inte de tar illa upp, men ändå...