Oj vad längesen det var jag var inne på bloggen....

Men jag befann mig på ett ställe i livet där det helt enkelt inte fanns plats för något bloggande. Men nu vill jag inte lämna bloggen med ett inlägg om ostkaka...den är mer värd än så....

Bloggen var min andningsplats, ett ställe där jag kunde skriva sådant som jag inte kunde uttrycka i ord. Ibland blev det bara en massa strunt, men även det var skönt.

Många månader har gått och livet har ändrats ganska mycket. Jag har träffat mannen i mitt liv, han med stort H, den som jag ska leva tillsammans med för resten av livet. Han dröjde, men när han kom, kom han med stormsteg.... Han är en av de finaste och klokaste människorna på jorden...han får mig att känna mig trygg!!!

Barnen växer, Saga har fyllt 3 och Alexander 5 och även de njuter av livet... 

Det är så skönt att bara kunna landa för första gången på många år och bara våga flyta med utan att paddla som en jäkla dåre...det är vi värda...allihopa!!!

Har svårt att tro att det blir något mer bloggande för min del... men man ska aldrig säga aldrig heller... Kanske dyker jag upp här igen eller kanske på en ny plats....det återstår att se.

Glöm aldrig att ta vara på livet, du lever bara en gång och se till att göra det ordentligt. Var rädda om er och kram på er alla från oss alla....


och med det säger jag...OVER AND OUT!!!