Nu börjar livet....
I så många många år levde jag efter någon annans regler. Men NU är jag äntligen F R I !!
Fri från självanklagelser
Fri från misstro
Fri från lögner
Fri från svek
Fri från psykisk misshandel
Men detta har gjort mig stark.
Stark att gå igenom livet på egna ben
Stark att våga gå genom livet med högburet huvud
Stark att våga stå för det jag känner och vill.
Stark att våga lära mig av mina misstag och problem
Många människor väljer att vara ett offer... Det är så synd om mig, alla andra får mig att må dåligt, jag är inte stark nog osv osv... jag vet för jag har varit en av dem. Men nu vet jag att det inte är alla andra runt omkring...det är jag.
Det är jag som får mig att må dåligt
Det är jag som får mig att känna mig svag
Det är jag som accepterar att andra kör med mig
Det är jag som bestämmer mig för att jag inte är stark...
Det är jag och ingen annan som gör mig själv till ett offer... för det är jag som lägger mig på rygg och blottar min strupe..
Den enda människa som kan göra en förändring är du och bara du... Det är bara att bestämma sig att nu har jag mått dåligt tillräckligt länge...NU är det dags...dags att låta livet börja....
Ja, du är en klok,modig,stark och fri människa.Jag beundrar dig något så otroligt.Men du kanske ska tacka livet som har varit egentligen,det är ju faktiskt det som har varit som har gjort dig stark och det som varit under en månad nu,har gjort dig ÄNNU starkare..eller hur?
Jag är så stolt över dig,lilla syster och glad att du äntligen kan säga..JAG ÄR FRI!!
Pussar och kramar
Låter gott att du är på G. Hoppas allt blir underbart. Man måste orka gå vidare för att bli lycklig och levande igen.
Livet drar igång här också. Det innebär att jag kommer att trappa ner/avsluta bloggandet (snyft) till förmån för mera liv i verkligheten. Datorn tar lite för mycket tid. Den tiden vill lägga på vänner, grannar mfl. Kommer fortfarande att läsa bloggar och kommentera lite då och då, men inte skriva speciellt mycket. Du är en av mina bästa bloggvänner. Vill du fortfarande få lite av mina knäppa tankar och idéer, så skicka ett mail. Jag lovar att svara. Bryr mig om hur du har det. mvk Andreas
Ja jag kan bara hålla med systra vår:) finns inget att tillägga....välkommen till friheten.... tusen kramar:)
Mina systrar: Tack snälla ni. Jo jag är stark...lite för stark kanske...jag vet inte... Kram
I
I
Andreas: Nejmen hallå, vad säger du...ska du sluta blogga?!? Känns trist såklart, jag går ofta in på din blogg och tycker om det jag läser. Men å andra sidan förstår jag dig. Att blogga tar tid, jag vet... men en annan har inte så mycket att göra på kvällstid, när ungarna somnat, så det märks inte lika tydligt att saker få stå åt sidan här... Kram på dig!!
Jag bor helt själv och har heller inte så mycket att göra på kvällen förutom att umgås med vänner. Kanske inte slutar att blogga helt, för då missar jag ju dina härliga kommentarer som får mig att le. Sov gott! Andreas
