Ja just det...där fick jag för att jag fnissade lite extra på den sista föreläsningen, när en student sa att: klart att de (barn) kan rita en huvudfoting trots att de inte gjort det förut eller har sett någon innan... Ja jag erkänner, jag fnissade lite faktiskt. Det lät så omöjligt...visst Piaget och hans teori i all ära, men allvarligt, skulle "huvudfotingar" vara inbyggda i vårt urspungliga genetiska arv...OMÖJLIGT!!!

Hur som helst, jag tror inte nu heller att den är det, men jag tror att barn kan mer och har mer i sin resväska som inte vi mammor får se....

Ni anar kanske att jag har varit på 4-årskontroll med sonen. Japp, det är alldeles rätt. Jag VISSTE att han ALDRIG har ritat en huvudfoting tidigare i sitt liv. Han har ritat sigalettet, det har han (skelettet alltså), men aldrig att han har ritat en gubbe förut och jag har inte sett några teckningar från förskolan där han har gjort det.

Så hos sjuksyster så satt jag och funderade på hur jag skulle förklara det faktum att han inte ritar gubbar ännu... jag vet ju hur sjukt insnöade de är på det där med stadieutveckling, så ritar han inte en gubbe så blir de väl knäppa och oroliga.... Ok, hur som helst så ber sjuksyster Alexander att rita en gubbe och att han gärna får berätta vad han ritar samtidigt... Mamma ler lite blygt och ska precis säga något intelligent, när Alexander säger: Ok, det kan jag väl... jag börjar med magen, och så måste den ha en hals också.... och ett huvud, så fnissar han lite... armar måste gubben ha och ögon... - Får han några ben då, frågar sjuksyster... Ja det är klart, säger Alexander och ritar dit två ben på exakt rätt ställe.... Mamma bara gapar, men är mycket stolt såklart! -Jaha, säger sjuksyster, han ligger ju långt före i sin utveckling, det måste jag säga, gubben innehåller 4 delar, i 4-årsåldern så är det normalt att kunna rita 3 delar.... Va skoj, säger jag och kramar sonen hårt.... När vi går där ifrån så skrattar jag inombords, där fick jag, där fick jag!! Hi hi hi hi