Denna dag...
Kvällen kommer spenderas i soffan... Det finns ingen ork till något annat tror jag =)
Natti natt
dagisfritt...inte så kul som man trodde...
Ispromenad på Göta Kanal
Det händer inte så ofta att Göta Kanal fryser till så det går att ploga den. Men det har den gjort i år, så vi beslöt oss för att åka dit och gå de plogade 4 km, enkel väg. Magnus och Farfar Lars åkte skridskor och farmor Carin, Lucas och jag promenerade till Mem där vi tog en fikapaus och sedan promenerade vi tillbaka. 8 km avverkade vi medans skridskofantasterna avverkade det dubbla. En skön dag helt enkelt!
Det ni har väntat på...
POLISEXAMEN I BLÅ HALLEN
Dagen började bra måste jag säga. Vi var i tid till Nyköping. Alla var på ett strålande humör och vi såg fram emot att få se Magnus ta examen. Saga hade uppmanat Carin att ta kort på Kronprinsessan Viktoria om hon var där och Lucas var vid gott mod när vi kom till moster Carina. Vi skulle precis dricka kaffe när vi insåg att...
VI HADE GLÖMT BILJETTERNA TILL BLÅ HALLEN!!!
Magnus kastade sig, något förgrymmad, i bilen för att åka till Finspång för att hämta biljetterna. Han drog iväg som en avlöning...UTAN hemnycklar och UTAN mobil. Ångesten var total hos oss som blev kvar. Men som tur var kom han på nycklarna och vände, efter noga övervägande beslöt vi oss för att chansa och hoppas på att vi kom in ändå.
Vägen upp till Stockholm kändes rätt lång. HUR kunde man glömma något så viktigt som biljetterna?!?! Vi hittade en bra parkering och eftersom Magnus skulle fotograferas med klassen så hade vi lite bråttom. Vi studsade in på första bästa restaurang och kastade i oss maten. När vi ätit färdigt tittade vi på klockan... Hon var bara ett. Vi hade inte alls så bråttom som vi först trott...
Vi begav oss ned till Stadshuset, kanske fanns det någon att prata med redan nu. Vi hittade en tjej som arbetade för Stadshuset och hon gav oss nytt hopp. Vi var inte de första som glömt biljetterna. Magnus gick iväg till klassen och vi andra promenerade längst Norr Mälarstrand i hopp om att hitta ett café, men ack vad vi bedrog oss. Vi fick knata tillbaka och gå in i Souvenirshopen för andra gången... Vi frös som satan kan jag säga!!!
40 minuter innan insläpp ställde vi oss i kön. Då var den redan jättelååååång. Magnus ringde och sa att han pratat med någon från PHS och hon hade antecknat våra namn, så nu visste vi att vi åtminstone skulle få komma in. Tack och lov!!
Klockan 16 kom alla studenterna tågande ned för den långa trappan. Orkestern spelade och de såg rätt nöjda ut. Till vår förskräckelse gick det knappt att ta bilder. De vi fick var sådär bra och lite suddiga. Typiskt!
Tyvärr var varken Kronprinsessan eller justitieministern där, men det sjöngs vackert och talen som rektorn för PHS, Rikspolischefen och fackombudmannen höll var bra, roliga och lagom långa.
En lyckad dag blev det och jag måste säga att jag var bra stolt över mannen när han gick fram och tog emot sitt examensbevis.
UPDATE
Man fick inte ha bilder där han är klädd i poliskläder på internet. Så jag fick lov att ta bort dem. Ni får titta i kameran istället =)



Gammalt skit liksom...
Funderade på gamla tider... det händer då och då att jag gör det. Funderar på sådant som man upplevt och erfarenheter som man har med sig i ryggsäcken. För även om ryggsäcken har blivit mycket mycket lättare, så finns det saker kvar som inte är så lätt att göra sig av med. De ligger där längst ned i ryggsäcken och gör så att den fortfarande är tung emellanåt. Ibland så kommer den gamla tiden tillbaka och sparkar undan fötterna för en. En sådan dag är man mer sårbar än andra dagar.
Jag har fortfarande kvar några av mina gamla överlevnadsstrategier, även om det inte är några som jag är nöjd med, så finns de kvar. Ibland önskar jag att det respekterades av de runt omkring, samtidigt som det är dumt att låta andra lida för gammalt skit som JAG har upplevt. Men det är som det är... Jag jobbar dagligen med att bryta gamla beteenden och jag är riktigt riktigt stolt över mig själv. Jag har kommit så oerhört långt med mig själv på det planet. Men ibland känns det som att det inte räcker...
Jag har en förmåga att tolka andra människors beteenden och reagerar instinktivt på det. Mitt problem är att jag läser människors signaler mycket tidigare än andra gör och även om det inte betyder något så tar jag illa vid mig. Människor kan dippa, men jag läser den dippen och tänker att NU kommer det... Men det var så jag levde... jag fick alltid, ALLTID lov att ligga steget före bara för att slippa dåliga överraskningar och för att kunna hantera det dåliga bättre. Men just detta är svårt att förstå om man inte upplevt det själv. Jag respekterar att andra har sina svagheter, detta är min...
Till något HEEELT annat... idag börjar mannen jobba! han var SÅÅÅÅ fin när han åkte hemifrån i morse, i sina poliskläder. Jag tycker jämt han är den absolut snyggaste människan i världen, oavsett vad han har på sig, men, han är förbaskat fin i sin uniform. Oj Oj Oj...
Hoppas han får en fantastiskt dag! Älskar dig!!! <3
Tandvärk, spruträdsla, för små kläder och kalasinbjudningar
Nåja...
I morgon ska jag ta Alexander till BVC för sin 2:a vaccinspruta, blir sådär kul kan jag säga, men är man mammaledig så kan man väl fylla tiden med en massa sådana där tidsödande saker. Sen ska jag nog gå hem och städa och tvätta... eller kanske bara läsa en bok, jag kan ju disponera tiden lite som jag vill jag.
Upptäckte igår att klänningen inte passar, ni vet den som jag skulle ha på fredag, när Magnus tar examen. Jag kommer i den, men det blir inte bra *skakar på huvudet* inte bra alls faktiskt. Nu har jag fixat nya kläder, det blir svart, svart och svart med svarta stövlar till. Tänkte att om jag har svart så syns jag inte så jättemycket. Det är bra...
När Alexander gick och la sig ikväll berättade han att han ville ha pyjamasparty med spökhistorier. Sedan var han tyst en stund och sedan sa han:
- Jag måste ju bjuda dem, så att de kommer igång att bjuda mig...
Usch och fy bubblan vad det gjorde ont i mig. Jag avskyr de där kalasen som ställer till så mycket vånda hos barnen. Man KAN ju inte bjuda ALLA, men jag skulle vilja... ingen ska behöva känna sig utanför... Nu vet jag att inget barn har hunnit haft kalas i klassen och den som skulle ha det fick lov att ställa in av någon anledning, men ändå...
Aja, vi får hoppas att de tänker på min lilla kille när de bjuder in på kalas. Det gör nämligen ont i en mamma också om ens barn inte blir bjudna på kalas.
Nu ska jag gå och lägga mig. Längtar tills på torsdag när jag får hämta hem mannen för gott.... FÖR GOTT!!! Älskar dig!!!
Snart är det hans tur att ta klivet ur studentrollen och på måndag börjar allvaret... HANS allvar alltså...jag ska ju vara HEMMA 1 ÅR, om nu någon har missat det ;)
Kram Kram
Sista dagen
Jaha, så var den här... dagen då jag faktiskt går till skolan för sista gången. Dagen för examen... Tänk att 3 ½ år har gått så fort. Det känns som att det var igår som jag skrev denna bloggs första inlägg. Det gjorde jag när jag började skolan. Nu stundar nya tider, en del börjar jobba (lycka till Sara och hoppas att det blir superduper bra!) och andra ska vara mammalediga, dvs jag. Jag startade utbildningen efter en mammaledighet och avslutar den med detsamma...vem kunde ana det!!??!!
Nu ska jag packa in alla barn i bilen och dra iväg i snöyran.... wish me luck!
Mannen med pistol
Magnus har tagit hem sin polisuniform. Barnen är mäkta imponerade av den och speciellt bältet. De går runt och kikar på det och de har frågat Magnus var saker och ting ska sitta. Ikväll innan Alexander gick och la sig tog han ett varv runt grejorna och sa sedan:
- Du mamma, vet du vad som ska sitta här då?
- Nej, berätta!
- Det är Ziiiiigzauern vettu och det här, det är pepparsprayen, fast EGENTLIGEN är det ju bara tvål och vatten.... men det vet ju inte tjuvarna om.
Mannen med gevär
- Mamma, har du hört vad som hänt i Bulgarien?
- I Bulgarien?
-Nej, vad heter det där landet som där det varit jordbävning?
- Haiti, menar du?
-Ja just det, Haiti, där har det varit en jordbävning och de har inga hus och ingen mat, mamma.
- Nej, jag vet, det är hemskt.
- Ja, men vet du vad, om man ser en man med ett gevär på ryggen och ett rött märke, då kan man ge pengar till honom. Sen hjälper han dem i Haiti så de kan bygga nya hus och skolor och så.
- Gevär på ryggen? Hur menar du då Alexander?
- Ja, gevär en sån där bössa du vet.
- Jaha, en sparbössa menar du
- Ja just det, sparbössa var det!
Ur form...
När man ser sig själv i spegeln och inte känner sig särskilt stolt över sig själv...då är det inget bra...
Det är för mycket negativt som snurrar runt i huvudet. Tålamodet är slut och självkänslan hänger på trekvart. När man inte upplever att man kan tillföra något positivt till sina barn då rinner tårarna...typ hela tiden. Jag är en monstermamma...
Barnlexikon
Ispremiär
Nu har vi haft vår ispremiär. Isen är så tjock nu så vi kan ge oss ut på promenad. Härligt med snö, stjärtlappsåkning och korvgrillning. Lucas sov sig genom hela eftermiddagen, så han vet inte att han haft sin första dag på isen. Men i den åldern brukar det inte vara så noga =D
Nytt år på G
Jaha, så var en hel månads planering och handlande över på blott ett par timmar. Barnen har varit borta en vecka och vi har passat på att bara ta det lugnt. Vi har njutit av god mat och snöiga promenader. Dessutom har vi sovit till 10 på morgonen... undrar hur det ska bli att börja med rutiner igen?!?!
Den 22:a firade vi lilla julafton med barnen. Mormor och Jessica kom och vi hade jättemysigt. Barnen blev glada över presenterna, men de hann ju inte leka så mycket eftersom de åkte till Håkan dagen efter...
Julafton var hur lugn som helst för vår del. Vi firade med farmor, farfar och farbror Micke på eftermiddagen. PÅ kvällen åkte vi till Sonstorp som ligger ungefär 7 km mot Örebrohållet till. Där bor Magnus farbror och faster. Vi åt julmat, fikade och pratade. Det var jättemysigt!!
Nu väntar vi in det nya året. Vi har inte riktigt bestämt vad vi ska göra än. Är lite sugna på Nyårspromenaden i Norrköping. Ska visst vara jättefint. Frågan är bara om Alexander fixar det... han tycker ju sådant är lite läskigt och det blir bara tråkigt för alla om han blir rädd. Får hoppas det går över snart... Vi får se vad vi gör.
När nya året närmar sig så kan jag inte låta bli att fundera över vad det nya året har att ge oss. Jag vet av erfarenhet att saker kan både vända och hända på hur kort tid som helst. Jag ska vara mammaledig och Magnus ska börja jobba...som polis...på riktigt! Alexander ska börja skolan och så småningom ska jag börja söka jobb. Kommer jag att få ett jobb? var ska Alex gå i skolan? Kommer han att trivas? Kommer vi att ha hittat ett hus? Hur kommer det att bli med allt det nya? Det får tiden utvisa...men det är faktiskt både spännande men även lite läskigt...
Men om allt bara får vara EXAKT som det är JUST NU, så är jag den lyckligaste i hela världen...
Hoppas att alla får en mysig och härlig Nyårsafton. Ta hand om och var rädda om varandra.
Vi hörs nästa år!
KRAM E
Indoktrinering
I går kväll, när vi gått och lagt oss, låg min kära sambo och läste högt för sin son...
...ur Polishandboken.
God Jul & Gott Nytt År
Har sagt det förut... MEN...gud vad jag älskar min man. Gissa vad jag fick i julklapp i morse!?! Jo, det där halsbandet jag bloggade om för ett par dagar sedan. Han är för underbar och halsbandet är finare i verkligheten =)
Annars är det lugnt. Lucas ligger och julvilar i sängen och vi går här och pruttar runt. De två stora barnen är hos Håkan och det lugnt...men tomt.
Snart ska vi göra oss i ordning och åka till Farmor och Farfar.
God Jul
och Gott Nytt År på er alla
Kram
Vinterbesök
Hade mina kära skolkamrater Sara och Madde här i dag. Det var verkligen superskoj. Lucas fick jättefina kläder, de tackar vi jättemycket för. Sara hade med sin systemkamera och passade på att foto lilla sonen. Med lite pill har hon även fixat så det blev svart/vitt. Så himla fina bilder det blev. tack snälla du =D
Idag en dag som gärna får bli i morgon...
God Natt (ska bara ta disk, tvätt och golv först) =D
Kunde just tänka mig det...
Både rentjurar och renkor får horn på sommaren, men hanarna fäller sina
I början av vintern.
Honorna behåller däremot sina horn tills de kalvat på våren.
Det betyder att alla jultomtens renar är honor. Det borde man ju ha begripit.
Det måste vara kvinnor som klarar av att dra en fet karl i röda kläder runt hela jorden på en natt utan att fara vilse....
Ok jag erkänner...
...både mannen och jag HAR följt Idol denna säsong. Vissa gånger har vi till och med sett reprisen på söndagar... Inget vi egentligen erkänner sådär jätteglatt men det är som det är... Dessutom har vi haft åsikter..ojojoj vad vi har diskuterat sura toner, utseende, kroppspråk och värdiga vinnare. Vi har varit både glada och upprörda vid utröstningar och hurrat när rätt person åkt ut... *host Rahbi host*
Lucas föddes på en fredag... vilka satt bänkade framför tv´n i dagrummet klockan 20.00!?!?! Jupps mannen, jag och vår lilla bebis... framför Idol... mer lojala formatet än den värsta hormonstinna tonåring...
Men jag kan inte hjälpa det, för det ÄR den bästa säsongen hittills. Det VAR de två bästa i final och den som jag hejat på sedan uttagningarna vann... Dessutom är vinnarlåten bra, det kan jag också erkänna. Låten i kombination med Erik blir alldeles kalasbra och jag lyssnar på den, jajememsan JAG LYSSNAR PÅ DEN!
Men nu har mannen och jag övergivit våra pubertala sidor och ägnar oss numer åt mer vuxet tv-tittande... På spåret har nämligen haft premiär, vilket iofs gjorde att vi missade Idolfinalen, men när man är vuxen så gör det ju inte så mycket. ;)
Nu diskuteras det varken utseende eller kroppspråk utan geografiska vyer och följdfrågor. Går sådär för mig kan jag erkänna, det är nog vinet som saknas tror jag...
Nehe, jag tar väl och lyssnar en sväng på Higher och viker tvätt, det är jag ganska bra på vid det här laget!
Kram
Pearls of Wisdom
Som ni vet är jag inte så mycket för smycken... Men...
Detta var ju helt fantastiskt!
Enkelt men fint, precis som jag... =D
(jag ÄR ödmjuk...annars hade jag skrivit "Jäklarns vilken pärla...precis som jag")