Vi har ju hunnit hälsa på mormor och morfar också. Moster Monica kom också och hälsade på. Psst... Hörru Monkan... du blev hur bra som helst på det här kortet ;)!!

Oj vad snabbt december går. Snart är det ju faktiskt julafton. Vi har iallafall hunnit baka lussebullar och pepparkakor. Jättefina blev dem och ni hade fått se om inte jag raderat just korten på lussebullar, pepparkakor och kokostoppar. De allra flesta julklapparna är inhandlade, de ska bara slås in, men det får nog bli till helgen.

Tredje advent firades hos farmor och farfar tillsammans med fastrar, farbröder, kusiner och sysslingar. Jättekul och supertrevligt var det. det bytes lite julklappar och första julmaten inmundigades. (används det ordet överhuvudtaget nuförtiden?)

Även Lucia har vi hunnit med. Barnen firade Lucia på skolan den 14 december i år. Det var hur fint som helst och oj vad de sjöng. Alexanders mattant hade klätt ut sig till julbock och var en av höjdpunkterna i Luciatåget. Fantastiskt duktiga var de!!!

I helgen kom det även snö. Oj vad julstämningen ökade, åtminstone hos mig, trots att snömängden är minimal. men det är VITT och det är huvudsaken!
Hoppas nu bara att det får ligga kvar till Julafton!!!!

Jag fick blommor av min älskling igår... bara så där!
Gud vad jag älskar honom!

Tänk att det ska vara så svårt att få något gjort här hemma. Jag har en hemtenta jag måste skriva på, men karaktären är ställd på noll, jag kommer inte igång. Jag sitter här och luktar på min bebis och jollrar, sjunger om vartannat. Men någon tentaskrivning om Maskrosbarn, det blir det inte... Jag har hela hjärnan full med bröstmjölk tror jag, nästan så det kluckar när jag skakar på huvudet. Men ja jag ska väl sätta fart kanske... han sover ju nu så... Blä!

Men han har iallafall växt..mhm... 2 cm påå längden och nu väger han otroliga 4040g. Duktig kille=D

en familjemedlem till = Ny header =) Såklart!!!

Dessutom såg jag att jag var 41 veckor och 5 dagar gravid idag...så kan vi ju inte ha det.

NEJ, nu är det dags att räkna ner till jul!!!

KRAM <3

Oj, vilket härligt väder det är idag. Det är kallt och träden är mysigt frostiga. Tänkte se om jag kanske bakar pepparkakor med de stora barnen idag, man hinner inte så mycket när de är borta varannan helg...

När man får en bebis uppfylls man med så många känslor. Kärleken i överflöd, som en aldrig sinande ström genom kroppen, värmer upp varenda litet skrymsle. Den kärleken man känner som nybliven förälder känner jag nu för 3 barn. Jag älskar mina barn så otroligt högt och jag är glad för allas skull att allt i livet blivit så fantastiskt underbart! Hade ni frågat mig för några år sedan så var detta livet vi lever nu, endast en utopi av drömmar som var helt ouppnåeliga för oss...

Nu har jag en man som jag älskar över allt annat och som mina 2 största barn älskar överallt annat och som vi alla tre saknar något alldeles fruktansvärt mycket (Magnus kom hem snart!!!), en underbar, fantastiskt bebis som vi alla älskar överallt annat och som var mer än välkommen, han var efterlängtad!

jisses...nu blev jag sentimental...men jag är så otroligt lycklig...så är det bara!

 Nej, nu ropar soffan på mig... natti natt ;)

Den 27 november klockan 15.03 föddes världens sötaste bebis.
Han vägde 3990 g och var 50 cm lång.
Förlossningen gick jättebra och jättefort. Efter 3 ½ timme och 8 minuter krystvärkar var han ute.
Två stolta föräldrar och två stolta storesyskon finns det på De Wijksväg i Finspång alldeles just nu!

Eftersom så många inte fått se vårt lilla underverk tänkte jag bjussa på en massa fina bilder från BB och den första tiden hemma. Fler bilder på Lucas, Alexander & Saga kommer så fort jag har fått dem =)

Kram på er alla!!!

 PAPPA KLIPPER NAVELSTRÄNGEN


EN STOLT OCH TRÖTT MAMMA

MYS!!!



LIVERPOOL FAN FRÅN BÖRJAN!!!



STOLT PAPPA



STJÄRNÖGON...



TRÖTTMÖSSAN!

Ja, nog hade jag hoppats att mitt nästa inlägg skulle handla om vår nya lilla vän, men icke. Var hos barnmorskan i dag och hon sa att hjärtljuden var så fina och regelbundna så han har det nog lite för bra där inne, han vill inte ut. Hon skulle däremot jobba i helgen så hon tyckte att vi skulle boka in en träff då. Hoppas det blir så nu! Allting såg bara bra ut FÖRUTOM mitt blodvärde som sjunkit betydligt igen. Nu är det så där illa som det var förut, något jag innerst inne visste för jag är så sjukt trött igen. Kom hem vid halv elva...vaknade halv tre... det är inte som det ska alltså... :)

Har lagt dubbla skydd i sängen IFALL vattnet skulle gå. Jag förstår plötsligt barnen som klagar på att det är varmt... fy sjutton så hemskt det var att sova på den där skiten. Tur att man inte är sängvätare....

Vädret är grått och hemskt och trist. Jag ska pallra mig till bibblan och posten nu. Så man känner att man har gjort någon nytta idag :)

Kram på er!!!

Ja, usch ja, rubriken låter vansinnigt egoistisk och ja, det är den kanske. Men å andra sidan gnäller jag sällan så jag tyckte jag kunde få unna mig det faktiskt...

Tänk att man kan få vara så fantastiskt trött... trött i huvudet, trött i kroppen, trött i... ja allt som man rimligtvis kan vara trött i... Jag sover illa, jag går illa, magen får inte plats överhuvudtaget när jag sitter på föreläsningarna. Alla tittar på mig förvånat och frågar om jag fortfarande hänger i. Jupp, säger man, gång på gång, på gång. Idag hade vi föreläsning med kursens huvudansvariga... hon tittade på mig, skrattade och frågade - MEN, är du här idag också! Det är illa när till och med högsta hönset undrar vad jag gör på hennes föreläsningar. Å andra sidan undrar jag också emellanåt varför jag är det...

Men jag har gjort en bra julklappsaffär idag. Jag är mycket nöjd med den, men kan av vissa särskilda skäl inte berätta om det... Nyfiken? ;)

Nehepp...nu ska jag skrapa upp lite krafter från golvet och stappla åka och hämta barn. Förmodligen är de hungriga dessutom så de vill väl ha mat kan jag tro. Rackarn krävande ungar det där... ;)

Kram Kram

OJ vad det var längesen... Hela sommaren har bara runnit iväg och hösten också faktiskt. Jag befinner mig i ett tillstånd där man faktiskt kan önska en hel del...

En graviditet drar med sig en massa oönskade biverkningar som jag totalt glömt bort... t.ex GLÖMSKA... SVÅRT ATT SLUTFÖRA SAKER för att nämna några. Ni vet när man börjar duka av bordet efter kvällsmaten, vänder sig om och börjar diska. När man diskat färdigt, torkat av diskbänken och känner sig hur nöjd som helst vänder man sig om och upptäcker att man.... inte dukat av färdigt. Eller när man hänger upp tvätten... och glömmer bort att man lagt all NY BLÖT tvätt på torkställningen... men det värsta är väl när man efter mycket möda väl tar sig ner till bilen för att upptäcka att man glömt ALLT man skulle ha med sig... Men jag klagar absolut inte för jag mår hur bra som helst och dessutom är det snart klart =)


Vad har hänt mer då?


Saga och Alexander har börjat på ridskola. De är superduktiga bägge två =)

Saga har hunnit fylla 4 år

och hon hade en hel dag där alla släktingar kom och fikade. Saga fick massor av fina presenter och hon hade själv bestämt exakt hur tårtan skulle se ut =)




Mysbus klarar man sig inte utan, eller hur!!

Nu väntar vi bara på vår lillebror

Allt är förberett och klart. Vagnen står och väntar på att få bli använd och vi har bäddat spjälsängen. BB väskan är packad och alla har jour. Byrån är full av nya bebissaker, Alexander och Saga brukar titta i lådorna och mysa. Bäst är alla Färjestad och Liverpoolsaker, tycker Alexander. Saga har röjt sin egen garderob och gett bebisen en del... rosa tröjor, blusar och linnen... Jag låter henne hållas FÖR... Vi längtar riktigt mycket nu...
Hoppas han kommer snart!!!




Kram på er allihopa!!!!!

Tänk att så många saker här i världen händer utan att man egentligen förstår varför. Jag kan förstå varför jag emellanåt känner att NU spricker jag snart eller NU har jag fått nog. Jag har humörsvängningar, ena stunden känns livet OK för att i nästa stund ligga på soffan och gråta över allt och ingenting. Ibland hänger jag upp mig på saker som andra tycker är märkliga och helt oförklarliga... men jag förklarar det med att jag är gravid.

Varför min son, efter en mycket trevlig och skön kväll, plötsligt kommer ut från sitt rum och först säger att han tröttnat på sitt bygge och sedan bryter ihop alldeles och gråter, skriker att allt är hemskt och att han tycker att hans mamma är den värsta som gått i ett par skor...DET är märkligt och helt oförklarligt, han är nämligen INTE gravid. Detta utbrott lämnar mig inte bara helt fundersam utan även helt matt...

Som tur är kommer dottern och sätter sig bredvid mig...  lägger armen kring min hals och frågar: "Mamma, är du ledsen?"
-Nej, svarar jag, jag är bara lite trött...
- Men du är väldigt fin, mamma, säger hon och ger mig en puss på munnen....

Älskade, underbara ungar... om ni bara visste hur mycket mamma älskar er, eller är det det ni gör kanske. Är det därför ni vågar visa även era sämsta sidor?

UPDATE:

Ok, nu ter det sig inte lika märkligt... Sonen trodde att han MÅSTE städa undan. Han kom ut från rummet och sa att han förstört bygget som han tyckte var så fint för att jag minsann sagt att han SKULLE städa. Därför de arga orden och tårarna. Där ser man vad ett missförstånd kan ställa till med...

Sonen har gått på fotbollsskola den här veckan. Något som han uppskattar riktigt mycket. Han har till och med haft turen att hamna i tidningen, det ni!!! Läs här